Madison

Nu börjar det likna nåt... febern släpper mer och mer, varm choklad, lemonad, fullkornsbröd, dyrt som fan, gratis trådlöst, Felix lilla fula röda pixelhund på MSN som det ska vara, inget gig ikväll... Katie och Pippa (ja, hon heter faktiskt så) mötte upp oss på cafét och sitter och gör oss sällskap och pluggar lite. Madison är en klassisk universitetsstad med många mysiga hak, bland annat the Klinic där vi lirade mycket förra turnén, där vi sov i en mystisk lägenhet som ägs av klubbens ägare Naked Mike (ja, det finns en förklaring även här) som är full och jättestökig varje kväll men givetvis fullständigt älskar oss svenskar och som förmodligen inte riktigt fattade vad som hände förra gången vi var där och våra goda vänner Madisontjejerna kom dit och vi fullständigt tog över stället...

Fearless Radio

Ett par radiointervjuer har ägt rum, vilket fått vissa rykten att spridas på gigställena om "crazy swedes" och liknande smickrande epitet... ovanstående fotades i en central inspelningsstudio mitt i Chicago, ladda ned den första timman, och den andra timman - på egen risk, givetvis, för vi fick två timmar i etern. Och Outshine och Carbellion som släpps lös i amerikansk radio i hela två timmar, det kan bara sluta i kaos, eller hur? Någon som hört talas om pants-off radio? En av de kvinnliga inspelningsassistenterna fick feeling och daskade till min stjärt med ett skärp. Med all säkerhet har de haft ännu knäppare gäster i den studion, men de kanske inte glömmer oss i första taget...

Bourbon

Den bästa medicinen mot feber är Bourbon, enligt Brian. Brian är också känd under namnet Naked Cowboy, vilket har sin historia. Den berättar jag gärna vid lämpligt tillfälle, bjud mig på mat och vitt vin. Anyone?

Chemical warfare

Den kvällen när Beauty lade en liten bit av hund på vardagsrumsmattan hade Fredrik uppenbara problem med att sitta och jobba ostört på grund av vissa besvärande sidoeffekter...

This is Beauty. She's a dog.

Det här är en mycket speciell hund, rätt söt, som tillhör Cameron, som finns dokumenterad på bild med en stor kanin om man scrollar ned några inlägg. Beauty bor i huset där vi oftast sover när vi lirat med Carbellion, Camerons hus i Racine. Beauty är rätt gammal, rumsren på papperet, men förmodligen lite senil vad gäller just den delen eftersom det förekommer lite lämningar här och var när Beauty liksom ibland glömmer av att det finns en hundlucka och att det inte är helt populärt hos husse att placera begagnad hundmat på dyr orientalisk matta. För övrigt dricker hundskrället vatten som tre kameler och har en passion i dreglandets ädla konst. Helt okej om hon inte hade varit lika förtjust i att väcka mig om morgnarna och vilja pussas. Min hämnd utgörs i att min sms-signal på den nya mobilen är en dörrklocka, vilket givetvis får Beauty att springa till dörren varje gång. Hon kommer väl lära sig någon gång, hoppas jag...

The Giraffes

Här snackar vi helgalet band. Musikstil är svårdefinierad, det var liksom lite allt på samma gång. Den här gitarristen hade vänt på sin Les Paul a´la Hendrix och inte brytt sig om att stränga om på "vanligt" vis utan hade bassträngarna längst ned mot golvet. Hur ser skallen ut på en sån gubbe om han lär sig lira så där? Han var bra som fanken också.

Det här var trummisen, som vi givetvis lärde en hel del svenska ord, vilket han gick igång på direkt. Han smällde in lite improviserade körer som bestod av enbart svenska ord mitt i deras låtar, vilket ledde till en del goda garv... spottade gjorde han också. Långt. Ändå från trumsetet till första raden i publiken, vilket givetvis ledde till att man fick vara aningen mer vaksam.

Oväder

Chicago är väldigt trevligt i solsken, tyvärr bestämde sig inte de amerikanesiska vädergudarna för att skapa någon vidare sommarstämning denna dag, vilket givetvis gör underverk med hälsan vad gäller det stackars svenska rockbandet...

Styling av bil

Det blev faktiskt ganska bra fart på vår kära och mycket fula turnébuss med hjälp av denna lilla modifiering. En tungt lastad Ford Aerostar från -91 med stötdämpare som är funktionella men inte de vassaste på marknaden gjorde att skärmkanterna försökte gripa tag i däcken och således hindra dem från att rulla. Nu går den som ett skott.

Uncle Beezer

Än så länge ingen hämnd från norrmannens sida. Å andra sidan kanske inte så himskans märkligt med tanke på att hans antagonist är mannen på ovanstående bild. Jag har kikat lite i hans skafferi och upptäcker inga råvaror eller ingredienser som ser ut att en gång i tiden kunnat sitta på människor, men man ska aldrig dra slutsatser för tidigt...

Mata kanin

Påsk firas faktiskt även i USA! För att än en gång belysa ämnet storlek i fråga om vårt kära fädernesland kan man här jämföra Jimmy till vänster, som med svenska mått mätt faktiskt är en relativt stor kille, Cameron till höger som är en normalt byggd amerikansk man som enligt uppgift väger 265 pounds, med andra ord hundratjugo kilo, och de tre långörade killarna längst fram som var de minsta som fanns på det givetvis gigantiska amerikanska köpcentrat. Vad dekorerade ni soffborden med hemma i Sverige? Små prydnadskycklingar? Det funkar inte riktigt så här borta...

Vattenklosett

Vrid huvudet nittio grader motsols så hittar ni en toalett, just detta exemplar kan man hitta på herravdelningen på terminal 5, O´Hare, Chicago. Det är blött på golvet, men tro mig, vänner, jag siktar bättre än så. Denna vattenklosett, however, är av amerikansk standard och rymmer mellan tummen och pekfingret ungefär trehundratusen liter vatten, som med ett enkelt handgrepp spolas ned till tonerna av ett kraftfullt "SCHLURRRP". Det är inte särskilt långt ned till vattnet heller, så långkorvsbajsaren kan i värsta fall bli tvungen att resa sig till knäståen... äh, vi går inte in på det där, ursäkta mig. Men det är åtminstone uppenbart var hälften av världens vattenproduktion har sin upprinnelse. Stora nyttjare med väl tilltagna bakdelsmått = gigantiska vattenmängder.

Fortsättning på nedanstående...

En bild till, samma tema. Tittar man noga ser man Erlends huvud någonstans där framför förstärkaren. Jag har hört att det planeras någon typ av hämnd, men inte sett något konkret än så länge.

Det är inte lätt att vara norrman...

När man druckit lite för mycket och är jetlagad till tusen är det väldigt skönt att krypa ned i en varm säng och förbereda sig mentalt inför morgondagens äventyr. Tyvärr får man aldrig vara i fred, åtminstone inte om man är från Norge och vid tidigare tillfällen hävdat saker som "Wisconsin people can't drink" och trott att man är större, vackrare och skäggigare än den över hundra kilo tunge Brandon som ni ser spelar en vacker morgonserenad till Erlends ära. I detta fallet med en förstärkare placerad i vår lille norrmans bäddsoffa (närmare bestämt på hans mage) och volymen rätt så rejält i bott, naturlig dist är bara förnamnet... det är ganska uppenbart vem som i detta fall stod upp längst. Men oroa er inte. Vår lille norrman kommer tillbaka, han ska bara vila sig lite först.

USA

En vecka har förflutit här borta i det stora landet i Väst
och det finns en hel del att berätta om man vill... bilden

till höger visar ett par män i sina bästa år som modifierar en nyköpt bil som ska ta ovan nämnda personer till alla möjliga märkliga ställen. Bilen i sig går bra men ser förjävlig ut, något som bekymrar oss föga. Våra kontakter som bokar gigs och dylikt gör sig relativt roliga över vårt fordon som snart når en viss kultstatus...

Nåväl. Idag har vi varit i Chicago och gjort en livesändning två timmar i radio (http://www.fearlessradio.com/) och åt på en riktigt fin restaurang där med våra amerikanska vänner... dyrt som sjutton, men gott. Har fått lite inblick i vissa sammanhang och detaljer om USA, till exempel vad gäller miljöpolicy, presidentval, skräpmat kontra low-fat foods, alkohol och bilkörning, kollektivtrafik, krigspolitik...

Kan ingen tala om för skallarna att det faktiskt kan vara en bra ide att kolla hur de löser vissa saker i andra länder? ;)